Selda tycker det är jättekul att gå på judo och det vore roligt om hon fortsatte att trivas. Därför tog vi det på allvar när hon reagerade på att hjälptränaren under julavslutningen sagt "Bra killar!" när både tjejer och killar tävlade på mattan.
Hej!
Selda, som går på Liten och Stor, och hennes morfar var på julavslutningen i söndags för att titta på Pokalen-tävlingen och bli lite inspirerad av de äldre ungarna och se hur duktig man kan bli på judo. Selda hade reagerat på en grej som jag tänkte framföra till er. Hjälptränaren hade sagt under en tävling mellan en kille och en tjej: -"Bra kämpat killar!"
Selda tyckte det var en väldigt "okompis" sak att säga och vi lurade i henne att det nog var för att tjejen var så duktig så att killen behövde kämpa lite mer. Morfar hade också reagerat på det och förstått att när det bara var tjejer som tävlade så hade samma hjälptränare sagt: -"Bra tjejer!" och när det varit blandat eller bara killar hade hon sagt -"Bra killar!" I övrigt tyckte han att hon var jättebra med ungarna och att det varit kul att se på.
Selda som är 4 och ett halvt år och morfar som är 67 reagerade på detta och då finns det säkert också fler som gör det. Vi förstår att hjälptränaren inte medvetet ville exkludera tjejen på mattan, men just när man har med barn att göra kanske man bör tänka igenom extra noga hur man uttrycker sig? Vill också passa på att tacka för en mycket givande hösttermin och ser fram emot vårterminen och en våravslutning där hjälptränaren medvetet peppar alla på mattan!
Hälsningar Lovisa, mamma till Selda
Hej Lovisa,
Tack för påpekandet - en liten detalj - men naturligtvis viktig detalj som vi naturligtvis tar till oss!
Jag skall se till det når ALLA i SPIF tränarstab.
Hälsa Selda en riktigt God Jul från mig - tack!
/Lars
fredag 24 december 2010
söndag 5 december 2010
fredag 5 november 2010
onsdag 3 november 2010
Feminist-märkning: Videofilmer
Förra veckan när jag hämtade Selda på dagis satt hon och tittade på video med sin grupp. Nalle Puh visades och jag satt kvar och tittade med henne tills filmen var slut. Att alla karaktärerna i de filmerna är manliga är väl ingen nyhet för någon? Jag tittade mig omkring och såg hur deras bokhylla fullkomligt översvämmades med könsstereotypa videofilmer som jag absolut inte vill att Selda ska se. Så här om dagen ringde jag dagis, vilket jag skrivit om tidigare, för att uttrycka min vilja att gå igenom deras filmer och säga vilka av dessa som Selda ska få se och inte.
Idag gick jag dit. Hade med mig gröna klisterlappar med F på (som i Feminist-märkt) vilka jag skulle fästa på de filmer som är godkända. När jag kommer in är hyllans utbud en tredjedel av vad jag sett senast. Ingen i personalen sa att de hade plockat bort några filmer när jag kom på morgonen för att gå igenom dem, så först blev jag osäker och trodde att jag drömt alltihop. Men när jag frågade var de andra filmerna var började det pratas. Efter att jag ringt i måndags hade förskolläraren jag pratat med, vilken vill ha en pedagogisk mening med vilka filmer som visas, fått en anledning att gå igenom filmerna och ta bort de hon och den övriga personalen inte vill visa. Vi pratade lite grann och hon sa att Musse Pigg och Asterix hade rykt eftersom de bara slåss. När jag sa att Walt Disneys Snövit var borta sa hon att hon tyckte det stod för kultur och jag sa att för mig står det för förtryck. Men den filmen var ju ändå borttagen så det var inget problem. Jag återvände till hyllan och gick igenom de få filmer som fanns kvar.
Jag tyckte det var ganska svårt att avgöra och det bästa hade varit om Magnus och Zeb varit med också. Jag har ju inte ens sett alla filmerna själv... Jag struntade i F-märkningen och bestämde mig för att skriva en lista att lämna in istället: "Filmer Selda inte ska se", "Filmer som Selda får se" samt "Filmer vi är tveksamma till".
Jag känner verkligen att jag behöver uppbackning från andra föräldrar för att genomföra Feminist-märkningen. Känner mig ganska ensam, även om personalen inte motsätter sig mina försök så vore det skönt med en organiserad föräldragrupp med gemensamt uppsatta mål som man kan gömma sig bakom när man känner sig osäker. Dessutom vet jag inte om jag vill att Selda ska se Babar och Bamse och jag vet inte om Nalle Puh skulle vara värre. Problemet är att alla filmer om män enbart handlar om män och de filmer som handlar om kvinnor handlar om män också. Så det blir skevt redan från början. Och så står man där vid hyllan och känner sig som ett monster som egentligen bara tycker att Pippi och Mumindalen känns riktigt okej. Och så får man för sig att Bamse är ett viktigt kulturarv?
Ytterligare ett problem som uppdagats är att alla filmer de haft och har på dagis är gåvor från föräldrar. Alltså inte genomtänkta att ha på dagis utifrån ett pedagogiskt syfte. Till och med videobandspelaren om jag förstod det rätt. Jag sa att jag skulle ge dem en DVD-spelare och att vi har några filmer som de kan få som komplement till nuvarande utbud. Men att förskolorna inte har mer resurser än att leva på allmosor är minst sagt problematiskt.
Idag gick jag dit. Hade med mig gröna klisterlappar med F på (som i Feminist-märkt) vilka jag skulle fästa på de filmer som är godkända. När jag kommer in är hyllans utbud en tredjedel av vad jag sett senast. Ingen i personalen sa att de hade plockat bort några filmer när jag kom på morgonen för att gå igenom dem, så först blev jag osäker och trodde att jag drömt alltihop. Men när jag frågade var de andra filmerna var började det pratas. Efter att jag ringt i måndags hade förskolläraren jag pratat med, vilken vill ha en pedagogisk mening med vilka filmer som visas, fått en anledning att gå igenom filmerna och ta bort de hon och den övriga personalen inte vill visa. Vi pratade lite grann och hon sa att Musse Pigg och Asterix hade rykt eftersom de bara slåss. När jag sa att Walt Disneys Snövit var borta sa hon att hon tyckte det stod för kultur och jag sa att för mig står det för förtryck. Men den filmen var ju ändå borttagen så det var inget problem. Jag återvände till hyllan och gick igenom de få filmer som fanns kvar.
Jag tyckte det var ganska svårt att avgöra och det bästa hade varit om Magnus och Zeb varit med också. Jag har ju inte ens sett alla filmerna själv... Jag struntade i F-märkningen och bestämde mig för att skriva en lista att lämna in istället: "Filmer Selda inte ska se", "Filmer som Selda får se" samt "Filmer vi är tveksamma till".
 |
| Filmer Selda inte ska se: "Kvällen före julafton". För alla karaktärer är män. "Nalle Puh" För alla karaktärer är män OBS! Inga Walt Disney-produktioner. Ex: "Shreck", "Pinocchio", "Djungelboken" då kvinnor som är med i dessa filmer (om några ens är med) alltid framställs som vackra/magiska. |
 |
Filmer som Selda får se: "Alfons"-filmer "Mumindalen"-filmer SVT-produktioner "Pippi"-filmer Astrid Lindgrens filmer "Bamse" (Undantag. De aktiva karaktärerna är män, men det är på något vis vårt kulturarv.) "Nils Holgersson" Selma Lagerlöf var ju feminist, första kvinnan att få Nobelpris om jag inte missminner mig. "Babar"-filmer Filmer vi är tveksamma till: "Hundhotellet" Eftersom huvudkaraktärerna är män och tittar man på röst-skådespelarlistan kan man se att männen tar störst plats i denna film. "Landet för länge sen" Bra film, men mest män. "Tumme Lisa" Vet inte om Tumme Lisa framställs som stark/svag/rolig/som offer (?). Det vet ni som sett filmen bättre än jag. |
Jag känner verkligen att jag behöver uppbackning från andra föräldrar för att genomföra Feminist-märkningen. Känner mig ganska ensam, även om personalen inte motsätter sig mina försök så vore det skönt med en organiserad föräldragrupp med gemensamt uppsatta mål som man kan gömma sig bakom när man känner sig osäker. Dessutom vet jag inte om jag vill att Selda ska se Babar och Bamse och jag vet inte om Nalle Puh skulle vara värre. Problemet är att alla filmer om män enbart handlar om män och de filmer som handlar om kvinnor handlar om män också. Så det blir skevt redan från början. Och så står man där vid hyllan och känner sig som ett monster som egentligen bara tycker att Pippi och Mumindalen känns riktigt okej. Och så får man för sig att Bamse är ett viktigt kulturarv?
Ytterligare ett problem som uppdagats är att alla filmer de haft och har på dagis är gåvor från föräldrar. Alltså inte genomtänkta att ha på dagis utifrån ett pedagogiskt syfte. Till och med videobandspelaren om jag förstod det rätt. Jag sa att jag skulle ge dem en DVD-spelare och att vi har några filmer som de kan få som komplement till nuvarande utbud. Men att förskolorna inte har mer resurser än att leva på allmosor är minst sagt problematiskt.
måndag 1 november 2010
-"...för vi är feminister."
Det är möjligt att kryssa i rutan "feminist". Själv alltså, även om den inte finns. Bestämmer jag nu.
Vad matas våra barn med på dagis? Jo, antingen står dem i kött-kön eller så står dem i vegetarian-kön. Båda köerna är helt okej, totalaccepterade sedan länge.
På Seldas dagis har det tittats en hel del på film de senaste månaderna. Varje gång Disney-filmer som Snövit eller Musse Pigg. Idag ringde jag till dagis och sa att vi inte vill att Selda ska se på film den här veckan för att vi är feminister och vill gärna gå igenom vilka filmer hon ska få se. På pedagogen som svarade lät det som att det jag sa var det mest normala hon hört och att personalen absolut kunde ta hänsyn till det i fortsättningen. Skitbra! Ska in på onsdag och välja och vraka. Det här blir min nya svarta: Jag kan inte ändra allt på dagis, men jag kan kräva att Selda står i feminist-kön och inte i könsrolls-kön, precis som att en av hennes dagiskompisar står i vegetarian-kön istället för i kött-kön.
Jag tänker mig att det här också ska innefatta sångsamlingen. Selda får inte sjunga fler sånger om killar än om tjejer. Är det vad pedagogerna erbjuder får Selda lämna rummet, för vi är feminister. Detta, utgår jag ifrån, kommer medföra att hela gruppen får sjunga lika många sånger om flickor som om pojkar eftersom det vore för absurt om Selda inte kunde vara med på hela samlingen, för att vi är feminister.
Det ska givetvis också gälla böcker som läses. Selda får inte höra fler böcker om pojkar än om flickor, för vi är feminister.
I och med denna, för mig revolutionerande insikt, kommer det bli lättare att säga till om det är något jag eller Zebastian inte gillar. Selda ska stå i feminist-kön, även om hon är den enda ungen som gör det just nu.
Vad matas våra barn med på dagis? Jo, antingen står dem i kött-kön eller så står dem i vegetarian-kön. Båda köerna är helt okej, totalaccepterade sedan länge.
På Seldas dagis har det tittats en hel del på film de senaste månaderna. Varje gång Disney-filmer som Snövit eller Musse Pigg. Idag ringde jag till dagis och sa att vi inte vill att Selda ska se på film den här veckan för att vi är feminister och vill gärna gå igenom vilka filmer hon ska få se. På pedagogen som svarade lät det som att det jag sa var det mest normala hon hört och att personalen absolut kunde ta hänsyn till det i fortsättningen. Skitbra! Ska in på onsdag och välja och vraka. Det här blir min nya svarta: Jag kan inte ändra allt på dagis, men jag kan kräva att Selda står i feminist-kön och inte i könsrolls-kön, precis som att en av hennes dagiskompisar står i vegetarian-kön istället för i kött-kön.
Jag tänker mig att det här också ska innefatta sångsamlingen. Selda får inte sjunga fler sånger om killar än om tjejer. Är det vad pedagogerna erbjuder får Selda lämna rummet, för vi är feminister. Detta, utgår jag ifrån, kommer medföra att hela gruppen får sjunga lika många sånger om flickor som om pojkar eftersom det vore för absurt om Selda inte kunde vara med på hela samlingen, för att vi är feminister.
Det ska givetvis också gälla böcker som läses. Selda får inte höra fler böcker om pojkar än om flickor, för vi är feminister.
I och med denna, för mig revolutionerande insikt, kommer det bli lättare att säga till om det är något jag eller Zebastian inte gillar. Selda ska stå i feminist-kön, även om hon är den enda ungen som gör det just nu.
torsdag 21 oktober 2010
-"Vet du vad det är?"
Häromdagen var jag på MVC för att få bekräftat att barnet i min mage mår bra och svara på tusen frågor om hur jag mår och vad vi har för önskemål kring förlossningen... Min barnmorska hade denna dag en praktikant som var i min ålder och som skulle vara med och klämma och känna. Helt okej tyckte jag! Hon fick i uppgift att ta reda på hur barnet låg i min mage samt att med ultraljud ta reda på hur fort bebisens hjärta slog. När jag låg där på britsen med uppkavlad tröja och hörde de snabba slagen frågade studenten om jag visste vad det var? Jag svarade något trevande: -"Hjärtat?" varpå hon skrattar och säger: "-Nej, nej... Om det blir en flicka eller pojke?!"
Är det helt självklart att jag ska förstå den frågan?
Allt tyder på att jag liksom Selda får ha förtydligande T-hirts där det framgår vad som är vad. På min ska det stå: Fråga inte om det blir en flicka eller pojke, för jag bryr mig inte.
Är det helt självklart att jag ska förstå den frågan?
Allt tyder på att jag liksom Selda får ha förtydligande T-hirts där det framgår vad som är vad. På min ska det stå: Fråga inte om det blir en flicka eller pojke, för jag bryr mig inte.
onsdag 20 oktober 2010
Alla namn är könsneutrala!
Inom tre månader från barnets födelse ska anmälan om spädbarnets namn skickas till Skatteverket. Ett förnamn får enligt Skatteverkets hemsida inte vara sådant att det kan uppfattas som stötande eller leda till obehag för barnet. Det får inte heller ha en påtaglig efternamnskaraktär.
Vi har funderat på namn till vårt barn och försökt lista alla könsneutrala namn vi kunnat komma på för att vara säkra på att vårt barn får det namn vi till sist väljer, oavsätt vad barnets kön kan tänkas bli. Efter att ha läst på Skatteverkets hemsida och dess senaste direktiv kring beslut om förnamns lämplighet känner jag mig dock trygg. Alla namn är numer könsneutrala!:
Vet inte om det är för bra för att vara sant? Men visst borde det här innebära att om vi älskar namnet Rudolf så kommer vi få igenom det även om vi får en flicka?
onsdag 13 oktober 2010
"Dags att besöka barnmorskan igen..."
Eftersom folket har valt en jämställdhetsminister som fortsätter förneka strukturella problem så kanske vi inte kan räkna med några större framsteg de närmaste fyra åren heller. Men små små framsteg tags.
32 veckor in i min graviditet läste vi på Vårdguidens hemsida om hur barnmorskan skulle kontrollera än det ena och än det andra och om hur hon kunde hjälpa en med olika problem och så där. Vi tyckte det lät soft. Förutom det faktumet att barnmorskor tydligen bara kunde vara en hon. Så vi skrev ett svar i artikelns feedback-ruta och till veckan efter hade de ändrat. Vecka 33 kunde vi njuta av följande text:
"Dags att besöka barnmorskan igen. Hon eller han känner efter hur barnet ligger, kontrollerar hur livmodern och barnet växer, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta."
Fantastiskt!
32 veckor in i min graviditet läste vi på Vårdguidens hemsida om hur barnmorskan skulle kontrollera än det ena och än det andra och om hur hon kunde hjälpa en med olika problem och så där. Vi tyckte det lät soft. Förutom det faktumet att barnmorskor tydligen bara kunde vara en hon. Så vi skrev ett svar i artikelns feedback-ruta och till veckan efter hade de ändrat. Vecka 33 kunde vi njuta av följande text:
"Dags att besöka barnmorskan igen. Hon eller han känner efter hur barnet ligger, kontrollerar hur livmodern och barnet växer, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta."
Fantastiskt!
fredag 2 juli 2010
-"Hon ser ut som en kille", Gammelfarmor
Nu är det bevisat. Det är allmänt vedertaget att pojkar kan ha rosa strumpor men inte att flickor kan ha kort hår. Igår var jag och Selda på Synsam för att kolla in solbrillor till henne. Hon var iförd sin undercoverpolis-outfit (blå t-hirt och blå mjukisbyxor), rosa strumpor och röda tygskor. Expediten tog fram flera exemplar, men ingen av de med rosa bågar föreslogs. Hon trodde med all sannorlikhet att Selda var en pojke och handlade därefter. Jag förvånades över skillnaden på bemötandet Selda fick, jämfört med när hon hade sina långa, ljusa korkskruvar ringlandes ner på ryggen.
Sedan Selda klippes kort har hon, minst en gång per dag, fått höra att hon ser ut som en pojke. Igår t.ex. när Magnus lämnade Selda på dagis kom en mamma fram och frågade om hon hette Daniel, för hennes son tyckte att hon var så lik en kompis till honom som hette så. Det tycker inte jag var så konstigt. Men Magnus hade blivit lite irriterad plus att vi båda börjar bli oroliga om Selda mår bra av att folk dagligen tar sig rätten att säga att hon ser ut som det ena eller andra. Det sker varje dag. Och det är absolut inte bara barn. Häromdagen när vi var på väg in till stan träffade vi en bekant, 30+, som när han förstod att Selda var en flicka sa det till henne flera gånger, skrattandes.-"Jag trodde du var en pojke! Ho ha hi, Selda, jag trodde du var en pojke, hör du det?!" Jag vet inte om Selda hörde, men hon ignorerade honom.
För ett par veckor sedan såg jag mig som tvingad att ordna denna tröja. Hon har inte använt den ute bland folk än, så jag vet inte hur folk reagerar. Jag undrar om människor fattar att texten stämmer bättre än deras egna fördomar. Det återstår att se.
Bild på tröjan kommer snart.
Sedan Selda klippes kort har hon, minst en gång per dag, fått höra att hon ser ut som en pojke. Igår t.ex. när Magnus lämnade Selda på dagis kom en mamma fram och frågade om hon hette Daniel, för hennes son tyckte att hon var så lik en kompis till honom som hette så. Det tycker inte jag var så konstigt. Men Magnus hade blivit lite irriterad plus att vi båda börjar bli oroliga om Selda mår bra av att folk dagligen tar sig rätten att säga att hon ser ut som det ena eller andra. Det sker varje dag. Och det är absolut inte bara barn. Häromdagen när vi var på väg in till stan träffade vi en bekant, 30+, som när han förstod att Selda var en flicka sa det till henne flera gånger, skrattandes.-"Jag trodde du var en pojke! Ho ha hi, Selda, jag trodde du var en pojke, hör du det?!" Jag vet inte om Selda hörde, men hon ignorerade honom.
För ett par veckor sedan såg jag mig som tvingad att ordna denna tröja. Hon har inte använt den ute bland folk än, så jag vet inte hur folk reagerar. Jag undrar om människor fattar att texten stämmer bättre än deras egna fördomar. Det återstår att se.
Bild på tröjan kommer snart.
torsdag 27 maj 2010
SL's svar ang. Telefonplans tunnelbanestation
SL's svar ang. mitt förslag. Får kontakta Bo Samuelsson och föreslå ett samarbete helt enkelt:
Hej!
Tack för ditt mejl om önskemål att som konstnär komplettera konsten på tunnelbanestation Telefonplan.
Bo Samuelsson har upphovsrätten till verket, vilket gör det omöjligt för en annan konstnär att genomföra något slag av komplettering. Om en sådan ska göras, är det således Bo Samuelsson som kommer att tillfrågas. Någon komplettering är emellertid inte aktuell, och därmed finns heller inga medel till en sådan avsatta i vår budget.
Vänliga hälsningar
Eva-Britt Gullers
_______________
Eva-Britt Gullers
SLs konstverksamhet
AB Storstockholms Lokaltrafik
Marknad
Kommunikation
SE-105 73 Stockholm
Besöksadress: Lindhagensgatan 100
Telefon: 08-686 1497 Fax: 08-686 1591
eva-britt.gullers@sl.se
sl.se
| Datum: | Mon, 17 May 2010 18:13:19 +0200 [17.05.2010 18:13:19 CEST] |
| Från: | Eva-Britt.Gullers@sl.se  |
| Till: | lovisa@addmanagement.se |
| Ärende: | SV: Telefonplans tunnelbanestation |
Hej!
Tack för ditt mejl om önskemål att som konstnär komplettera konsten på tunnelbanestation Telefonplan.
Bo Samuelsson har upphovsrätten till verket, vilket gör det omöjligt för en annan konstnär att genomföra något slag av komplettering. Om en sådan ska göras, är det således Bo Samuelsson som kommer att tillfrågas. Någon komplettering är emellertid inte aktuell, och därmed finns heller inga medel till en sådan avsatta i vår budget.
Vänliga hälsningar
Eva-Britt Gullers
_______________
Eva-Britt Gullers
SLs konstverksamhet
AB Storstockholms Lokaltrafik
Marknad
Kommunikation
SE-105 73 Stockholm
Besöksadress: Lindhagensgatan 100
Telefon: 08-686 1497 Fax: 08-686 1591
eva-britt.gullers@sl.se
sl.se
måndag 3 maj 2010
-"Jag tycker inte om dig för du är tjej."
Om jag traskar in på min arbetsplats en morgon och det första jag möts av är en manlig kollega som säger till mig: ”Jag tycker inte om dig, för du är tjej.” Vad har jag för rättigheter då?
Idag när Magnus lämnade Selda på dagis sa Selda redan i hallen att en kille i hennes grupp inte tycker om henne för att hon är tjej. Magnus sa: -”Då får du säga till honom att du inte tycker om honom när han säger så och gå leka med en annan människa.” När Selda fått av sig dojjor och jacka och de gått in i korridoren möts hon av just denna kille som direkt säger: Jag tycker inte om dig, för du är tjej.” Selda svarade: ”Jag tycker inte om dig när du säger så där” och stannade kvar och pratade med honom medan Magnus stod bakom henne. Pojken hade blivit stum och inte vetat vad han skulle säga.
När Magnus kom hem och tänkt några varv till på händelsen ringde han pedagogerna och berättade vad som hänt. Hon som tog samtalet sa att sådant förekommer inte på dagis men att de skulle ta upp det.
Sådant förekommer inte? Om en förälder ringer och säger att en av de blygaste och mest tillbakadragna killarna på dagis börjat säga att han inte tycker om tjejer för att dem är tjejer kan man snabbt räkna ut att det är en kultur som råder. Särskilt eftersom denna kille sedan Sela och han började på dagis stått varandra mycket nära.
Sådant förekommer inte?
Jag tycker det var jättebra att Selda sa att hon inte tyckte om att bli pratad till på det viset, men jag är övertygad om att den enda anledningen till att hon visste vad hon skulle säga var för att Magnus sagt det till henne precis innan. En 4-åring ska inte behöva försvara sig mot sådana här påhopp. Det ska pedagogerna stå för. Pedagogerna bör underrätta föräldrar om den rådande kulturen och be dem prata med sina barn om dessa frågor som ett komplement till pedagogernas egna arbete på förskolan.
Jag undrar när förskolan ska ta situationen på allvar och sluta acceptera att pojkar säger och gör saker bara för att de är pojkar samtidigt som de lär flickorna att de inte får slå tillbaka eller ger dem verktyg för att verbalt ge fly-kicks. Det blir väldigt snett och resultatet att flickor tar skit och pojkarnas handlingar inte får kosekvenser på pojkarna själva.
lördag 24 april 2010
-"Det är bara killar som kan åka skateboard." Selda 3 år, oktober 2009
Jag vet inte om vi har en ovanligt bångstyrig unge eller om det är så att hon hör sådana här påståenden på dagis och sedan kopierar dem rakt av?
I höstas var jag och Selda på väg till Hornstull för att bada, hon tittade på den befintliga utsmyckningen av Telefonplans tunnelbanestation och utbrast: "Kolla mamma! Skejtare!!" Hon tittade en lång stund och sa sedan med frågande och något lägre stämma: -"Men det är bara killar?" Jag blev först väldigt förvånad över hennes analys men insåg snabbt att det stackars livet nog är påverkat av mig och min konstanta genusanalys av omgivningen. Jag tyckte synd om henne och blev glad att tåget vi skulle med kom några sekunder efter hennes insikt, så jag slapp säga någonting om det. Dagen efter, när min sambo Magnus hämtade Selda på dagis hade hon kläckt ur sig följande på vägen hem: -"Det är bara killar som kan åka skateboard." När Magnus och Selda kom hem den dagen och jag fick höra om hennes uttalande hade jag redan börjat titta efter forum med bilder på kvinnliga skejtare för att visa Selda. Detta för att på något vis kompensera det hon sett på väg till badet dagen innan. Men efter det uttalandet tänkte jag att det kan ju inte bara vara Selda som får för sig sånt här, det måste ju vara fler barn? Så jag arbetade fram följande förslag till SL's konstråd:
Förslag: Kompletterande av Bo Samuelssons utsmyckningar på Telefonplans tunnelbanestation.
Hej Eva-Britt Gullers!
Jag heter Lovisa Svensson och är konstnär samt filmproducent, baserad intill Telefonplan. Jag har under en längre tid funderat på Bo Samuelssons konst på tunnelbanestationen kontra att Telefonplan är Stockholms nya konst- och designcentrum. Jag skulle vilja se den befintliga konsten samspela med nya tolkningar av hur livet ter sig på Telefonplan idag, tio år efter Bo Samuelssons tolkning. Jag har två inspirerande förslag på hur detta skulle kunna bli verklighet:
1) Samarbeta med verksamma konstnärer med anknytning till Telefonplan och låt dem vidareutveckla Bo Samuelssons grundkoncept ”möte och kommunikation” med nya tolkningar.
2) Köp till att börja med in mitt konstverk:
Telefonplan idag.
Telefonplan imorgon?
Jag har valt att fokusera på en vidareutveckling av fotografierna som Bo Samuelsson har arbetat fram och som gått att se på Telefonplans tunnelbanestation sedan invigningen 1997. På sin hemsida beskriver han dem: ”Figurerna kommunicerar med besökarna på stationen som speglingar av besökarna.” Jag tycker det vore intressant med en spegling av dagens besökare. Jag har arbetat fram 4 karaktärer. Två kvinnor och två män. Telefonplan är en levande station. Vi har Konstfack, ett antal mindre designbyråer och utställningslokaler. Tolerans, öppenhet och samarbete är något jag förknippar med platsen och bild nr. 1 beskriver just det. Telefonplan har nyligen fått ett klättercentrum, det finns natur och bad i närheten med möjlighet till aktivitet och sport. Det är även, vilket Bo Samuelsson fångat, en plats för skateboarding. Det jag vill förmedla med bild nr. 2 och nr. 3 är just aktivitet och sportmöjligheterna i området.
Bild 1
Telefonplan idag.
Telefonplan imorgon?
Bild 2 & 3
Grunden för mitt arbete är att aktivt arbeta för jämställdhet genom att bryta traditionella könsroller. Bo Samuelsson skriver om sitt konstverk: ”Det finns något provocerande i figurerna. De är inte några som säljer någonting eller vill få fram ett budskap, det finns ingen baktanke med deras existens. Deras milda provokation är en inbjudan till samtal.” Mina bilder är troligtvis också provocerande, dels för att de inte heller säljer någonting eller som, genom sin existentiella självklarhet, inte heller vill nå fram med ett budskap. Men också för att det är ovanligt att se två vuxna män kramas och två tjejer vara aktiva medan två killar sitter bakom och tittar på. Mina karaktärer kommer definitivt inbjuda till samtal och är en kommentar på hur vi ser på oss själva och varandra. Jag tycker det vore intressant att ta in dessa situationer och öppna upp för nya tolkningar som besökarna på Telefonplan kan spegla sig i.
Telefonplan imorgon?
Bakgrund och syfte
Jag tycker det är viktigt att för våra barns skull fylla det offentliga rummet med alternativa förebilder. De små bildar sig ständigt uppfattningar om hur de ska vara och agera för att glädja vuxna och de gör allt för att försöka förstå vad som förväntas av dem. Deras uppfattningar bildar de sig fort och när de har sin bild klar för sig försvarar de den om den ifrågasätts, oavsett om den gynnar dem eller inte. Sedan börjar strävan efter att passa in. Problematiken måste tas på allvar och det offentliga rummet bör fyllas med motiv som saknas. I detta fall saknas förebilder för sportintresserade tjejer på Telefonplan. Därför har jag arbetat fram detta konkreta förslag med skisser på hur denna brist kan åtgärdas. För att också ge pojkar ett alternativ tog jag fram en bild på två vuxna män som kramas. Även detta är något som saknas i den offentliga konsten idag.
Jag hoppas ni på SL som är ansvariga för konstinköp är intresserade av denna typ av frågeställningar och förstår vikten av denna typ av arbete.
Hälsningar,
Lovisa Svensson
I höstas var jag och Selda på väg till Hornstull för att bada, hon tittade på den befintliga utsmyckningen av Telefonplans tunnelbanestation och utbrast: "Kolla mamma! Skejtare!!" Hon tittade en lång stund och sa sedan med frågande och något lägre stämma: -"Men det är bara killar?" Jag blev först väldigt förvånad över hennes analys men insåg snabbt att det stackars livet nog är påverkat av mig och min konstanta genusanalys av omgivningen. Jag tyckte synd om henne och blev glad att tåget vi skulle med kom några sekunder efter hennes insikt, så jag slapp säga någonting om det. Dagen efter, när min sambo Magnus hämtade Selda på dagis hade hon kläckt ur sig följande på vägen hem: -"Det är bara killar som kan åka skateboard." När Magnus och Selda kom hem den dagen och jag fick höra om hennes uttalande hade jag redan börjat titta efter forum med bilder på kvinnliga skejtare för att visa Selda. Detta för att på något vis kompensera det hon sett på väg till badet dagen innan. Men efter det uttalandet tänkte jag att det kan ju inte bara vara Selda som får för sig sånt här, det måste ju vara fler barn? Så jag arbetade fram följande förslag till SL's konstråd:
Förslag: Kompletterande av Bo Samuelssons utsmyckningar på Telefonplans tunnelbanestation.
Hej Eva-Britt Gullers!
Jag heter Lovisa Svensson och är konstnär samt filmproducent, baserad intill Telefonplan. Jag har under en längre tid funderat på Bo Samuelssons konst på tunnelbanestationen kontra att Telefonplan är Stockholms nya konst- och designcentrum. Jag skulle vilja se den befintliga konsten samspela med nya tolkningar av hur livet ter sig på Telefonplan idag, tio år efter Bo Samuelssons tolkning. Jag har två inspirerande förslag på hur detta skulle kunna bli verklighet:
1) Samarbeta med verksamma konstnärer med anknytning till Telefonplan och låt dem vidareutveckla Bo Samuelssons grundkoncept ”möte och kommunikation” med nya tolkningar.
2) Köp till att börja med in mitt konstverk:
Telefonplan idag.
Telefonplan imorgon?
Jag har valt att fokusera på en vidareutveckling av fotografierna som Bo Samuelsson har arbetat fram och som gått att se på Telefonplans tunnelbanestation sedan invigningen 1997. På sin hemsida beskriver han dem: ”Figurerna kommunicerar med besökarna på stationen som speglingar av besökarna.” Jag tycker det vore intressant med en spegling av dagens besökare. Jag har arbetat fram 4 karaktärer. Två kvinnor och två män. Telefonplan är en levande station. Vi har Konstfack, ett antal mindre designbyråer och utställningslokaler. Tolerans, öppenhet och samarbete är något jag förknippar med platsen och bild nr. 1 beskriver just det. Telefonplan har nyligen fått ett klättercentrum, det finns natur och bad i närheten med möjlighet till aktivitet och sport. Det är även, vilket Bo Samuelsson fångat, en plats för skateboarding. Det jag vill förmedla med bild nr. 2 och nr. 3 är just aktivitet och sportmöjligheterna i området.
Bild 1
Telefonplan idag.
Telefonplan imorgon?
Bild 2 & 3
Grunden för mitt arbete är att aktivt arbeta för jämställdhet genom att bryta traditionella könsroller. Bo Samuelsson skriver om sitt konstverk: ”Det finns något provocerande i figurerna. De är inte några som säljer någonting eller vill få fram ett budskap, det finns ingen baktanke med deras existens. Deras milda provokation är en inbjudan till samtal.” Mina bilder är troligtvis också provocerande, dels för att de inte heller säljer någonting eller som, genom sin existentiella självklarhet, inte heller vill nå fram med ett budskap. Men också för att det är ovanligt att se två vuxna män kramas och två tjejer vara aktiva medan två killar sitter bakom och tittar på. Mina karaktärer kommer definitivt inbjuda till samtal och är en kommentar på hur vi ser på oss själva och varandra. Jag tycker det vore intressant att ta in dessa situationer och öppna upp för nya tolkningar som besökarna på Telefonplan kan spegla sig i.
Telefonplan imorgon?
Bakgrund och syfte
Jag tycker det är viktigt att för våra barns skull fylla det offentliga rummet med alternativa förebilder. De små bildar sig ständigt uppfattningar om hur de ska vara och agera för att glädja vuxna och de gör allt för att försöka förstå vad som förväntas av dem. Deras uppfattningar bildar de sig fort och när de har sin bild klar för sig försvarar de den om den ifrågasätts, oavsett om den gynnar dem eller inte. Sedan börjar strävan efter att passa in. Problematiken måste tas på allvar och det offentliga rummet bör fyllas med motiv som saknas. I detta fall saknas förebilder för sportintresserade tjejer på Telefonplan. Därför har jag arbetat fram detta konkreta förslag med skisser på hur denna brist kan åtgärdas. För att också ge pojkar ett alternativ tog jag fram en bild på två vuxna män som kramas. Även detta är något som saknas i den offentliga konsten idag.
Jag hoppas ni på SL som är ansvariga för konstinköp är intresserade av denna typ av frågeställningar och förstår vikten av denna typ av arbete.
Hälsningar,
Lovisa Svensson
måndag 12 april 2010
Rösta på Rättviseförmedlingen!
Det här mailet fick jag via foff idag:
"Ni har väl sett Rättviseförmedlingen?
Det har stått mkt i media om dem på sista tiden.
http://rattviseformedlingen.se/post/507734248/skrivet-och-sagt-om-rattviseformedlingen
Fantastiskt projekt som hjälper de som vill anlita könsneutral
personal, konsulter, artister eller liknande men har svårt att hitta
en bra balans mellan könen.
http://rattviseformedlingen.se/
Jag gick igång på det här citatet:
"SOM PR-CHEF PÅ MYSPACE hade hon i uppdrag att starta projekt utifrån gemensamma behov hos många människor. Som feminist har hon hittat sätt att formulera sig som inte provocerar eller utestänger.
– Jag har lärt mig vilken retorik som fungerar. Det gäller att undvika
konfrontation och undvika att folk börjar komma med alla sina
historier om kränkningar de varit med om. När man utnyttjar kraften i
att många människor vill hjälpas åt blir det praktiskt och
konstruktivt."
http://www.tcotidningen.se/index.cfm?c=770&preview
Facket Gemensam Styrka skänker bort 100.000 kr till ett projekt där
man kan rösta på vilket projekt man vill ska få finansiering.
Rättviseförmedlingen är ett av deltagarna. Det går att rösta en gång
om dagen i 18 dagar till.
http://gemensamstyrka.se/ide/raettvisefoermedlingen"
Vår uppgift blir att rösta!
"Ni har väl sett Rättviseförmedlingen?
Det har stått mkt i media om dem på sista tiden.
http://rattviseformedlingen.se/post/507734248/skrivet-och-sagt-om-rattviseformedlingen
Fantastiskt projekt som hjälper de som vill anlita könsneutral
personal, konsulter, artister eller liknande men har svårt att hitta
en bra balans mellan könen.
http://rattviseformedlingen.se/
Jag gick igång på det här citatet:
"SOM PR-CHEF PÅ MYSPACE hade hon i uppdrag att starta projekt utifrån gemensamma behov hos många människor. Som feminist har hon hittat sätt att formulera sig som inte provocerar eller utestänger.
– Jag har lärt mig vilken retorik som fungerar. Det gäller att undvika
konfrontation och undvika att folk börjar komma med alla sina
historier om kränkningar de varit med om. När man utnyttjar kraften i
att många människor vill hjälpas åt blir det praktiskt och
konstruktivt."
http://www.tcotidningen.se/index.cfm?c=770&preview
Facket Gemensam Styrka skänker bort 100.000 kr till ett projekt där
man kan rösta på vilket projekt man vill ska få finansiering.
Rättviseförmedlingen är ett av deltagarna. Det går att rösta en gång
om dagen i 18 dagar till.
http://gemensamstyrka.se/ide/raettvisefoermedlingen"
Vår uppgift blir att rösta!
fredag 9 april 2010
4 årskontroll
Igår var jag och Selda på 4 årskontroll. Kvinnan som gjorde undersökningen frågade om Selda brukar leka prinsessa på dagis, Selda svarade att en tjej brukar göra det och det tolkade sköterskan som att Selda och den tjejen brukar leka prinsessor. Selda fick godkänt på första frågan och jag blev förvånad över att kvinnan inte frågade VAD Selda brukar leka på dagis istället. Jag tyckte synd om Selda som brukar leka mamma, pappa, barn och drake mest och som blev helt missförstådd... Själv vågade jag inte ifrågasätta tanten som höll i undersökningen. Andra gången prinsessa kom på tal var när Selda skulle gå balansgång och hon fick i uppgift att balansera som en prinsessa på den upptejpade linjen. Jag undrar verkligen vad hon skulle sagt om Selda haft snopp? Kanske hade hon sagt att Selda skulle balansera som en ninja? Jag undrar hur det kommer sig att människor som jobbar med barn är så otroligt inskränkta och inte har något intresse av att möta barn som individer utan hellre som kön? Den här kvinnan var inte mycket äldre än mig och det skrämmer mig.
måndag 22 mars 2010
Anus som det första könet!
Anuset borde ju absolut vara det första eller kanske det enda könet.
Jag och M lusläser just nu FUL -the Book som bl.a. handlar om det.
Tänk vad fantastiskt att få en bebis och så när barnets nyfikna far- och morföräldrar ringer och frågar: "Vad blev det?" Så kan man svara: "Ett anus!" Alltså det är ju så befriande och inte alls lika tråk-pk som att säga: "En människa..."
Läs boken!
Jag och M lusläser just nu FUL -the Book som bl.a. handlar om det.
Tänk vad fantastiskt att få en bebis och så när barnets nyfikna far- och morföräldrar ringer och frågar: "Vad blev det?" Så kan man svara: "Ett anus!" Alltså det är ju så befriande och inte alls lika tråk-pk som att säga: "En människa..."
Läs boken!
torsdag 18 mars 2010
alternativ till överambitiösa föräldrarforum
http://www.klartjagskavarahemma.se
är en sida där en kan se hur en som pappa skulle se ut om en var gravid, göra jämställdhetstest samt läsa fakta om smått och gott. Kanske värt en titt?!
är en sida där en kan se hur en som pappa skulle se ut om en var gravid, göra jämställdhetstest samt läsa fakta om smått och gott. Kanske värt en titt?!
onsdag 17 mars 2010
Spännande berättelser för KILLAR (...och tjejer)
Mail skickat till: info@coop.se
Hej!
Jag undrar hur det kommer sig att Coop Konsum Liljeholmstorget säljer dessa böcker? När jag ringde och frågade butiken i Liljeholmen berättade de att böckerna skickas ut centralt ifrån, vilket alltså innebär att dessa böcker finns på samtliga Coop i hela Sverige?
På er hemsida står er värdegrund beskriven:
# Medlemsägande
# Nytänkande
# Omtanke om människor och miljö
# Inflytande
# Ärlighet
Hur kan det vara nytänkande och omtänksamt att sälja böcker som bevarar traditionella värderingar och hämmar barns fantasi snarare än utvecklar? Jag hoppas att ni tar bort dessa böcker ur ert sortiment snarast då det här inte är en gråzoon ni nosar i utan är en tydlig cementering av konservativa könsroller! Jag vill att någon svarar på detta mail och bekräftar att ni tagit del av min kritik samt beskriver hur ni tänker agera.
Vänliga hälsningar
Lovisa Svensson
trogen coop-kund
Hej!
Jag undrar hur det kommer sig att Coop Konsum Liljeholmstorget säljer dessa böcker? När jag ringde och frågade butiken i Liljeholmen berättade de att böckerna skickas ut centralt ifrån, vilket alltså innebär att dessa böcker finns på samtliga Coop i hela Sverige?
På er hemsida står er värdegrund beskriven:
# Medlemsägande
# Nytänkande
# Omtanke om människor och miljö
# Inflytande
# Ärlighet
Hur kan det vara nytänkande och omtänksamt att sälja böcker som bevarar traditionella värderingar och hämmar barns fantasi snarare än utvecklar? Jag hoppas att ni tar bort dessa böcker ur ert sortiment snarast då det här inte är en gråzoon ni nosar i utan är en tydlig cementering av konservativa könsroller! Jag vill att någon svarar på detta mail och bekräftar att ni tagit del av min kritik samt beskriver hur ni tänker agera.
Vänliga hälsningar
Lovisa Svensson
trogen coop-kund
måndag 8 mars 2010
Internationella kvinnodagen
Solen skiner och männens räkmacka är uppäten och gräddfilen slut!
Läs om ni vill eller bara njut av dagen.
Läs om ni vill eller bara njut av dagen.
tisdag 19 januari 2010
Fotoutställning på Mariatorgets tunnelbana just nu.
"De är alla tagna vid Slussen 1952." Jag skulle säga att de alla är tagna på män vid Slussen 1952. Nu får SL lugna ner sig, har vi inte sett tillräckligt många män i hatt från den tiden? Svaret är: Jo det har vi!
Titta här eller åk till Mariatorgets tunnelbana och beskåda. Min fråga till SL är: Var är de arbetande kvinnorna? Och eftersom de inte avbildats, varför väljer ni att hänga upp fotona?
Titta här eller åk till Mariatorgets tunnelbana och beskåda. Min fråga till SL är: Var är de arbetande kvinnorna? Och eftersom de inte avbildats, varför väljer ni att hänga upp fotona?
onsdag 13 januari 2010
-"Nalle-Maja stor!"
"Nalle-Maja stor" är något Selda har börjat säga sedan ett par månader tillbaka. Jag har frågat runt men ingen verkar veta var det kommer ifrån. Oavsätt är det ett roligt alternativ till "Bamse stor".
Selda sätter "Nalle-Maja" framför allt hon vill understryka. T.ex: "Nalle-Maja gott!", "Nalle-Maja roligt!" eller "Nalle-Maja stort!"
Selda sätter "Nalle-Maja" framför allt hon vill understryka. T.ex: "Nalle-Maja gott!", "Nalle-Maja roligt!" eller "Nalle-Maja stort!"
lördag 2 januari 2010
Gott nytt år?
Inför det nya året och det nya decenniumet kan det vara på sin plats att reda ut och bli påmind om vissa saker. Den här texten (2006) tycker jag summerar problem och motstånd på ett tydligt sätt. Oavsätt om man vill förändra sig själv, sin arbetsplats eller sina barns dagis är det här bra att läsa och luta sig mot: LÄS!
Ett axplock på vad texten tar upp:
Förtydligande av härskartekniker som t.ex "Dubbel bestraffning" vilket både män och kvinnor utsetts för samt exempel bekräftartekniker som utrotar dem:
Dubbelbestraffning innebär att oavsett hur du gör är det fel. Kvinnor uppmanas ofta att säga ifrån; det är deras eget fel att de inte hörs, men när de väl säger ifrån får de istället höra att de är bråkiga, okvinnliga, har mens eller andra nedsättande kommentarer. Att bli straffad oavsett hur man än gör, kan leda till att man lägger ner all tid och energi på att försöka »göra rätt«. Det betyder att man låter andra människor tala om och bestämma hur man är. Man blir maktlös.
Exempel på klassiska fördomar som talar mot ett aktivt jämställdhetsarbete och hur man kan bemöta dem:
"Jämställdhetssnacket är passé" eller "Jämställdhet, det var ju nåt som var modernt på typ 70-talet, det är ju inte aktuellt nu« eller »Jamen det här med jämställdhet, det är ju nåt som sker naturligt nu för tiden". Då kan man säga som Gertrud Åström, utredare: "Inget är onaturligare än jämställdhet, för det har aldrig funnits..!"
Exempel på fakta:
Forskarnas slutsats är att det inte finns någon könssegregering när det gäller män. De behöver inte kämpa för att ta sig in på kvinnoområden. När män söker sig till ett kvinnligt yrke anses det höja yrkets status, medan kvinnornas inmarsch inom traditionellt manliga yrken som läkare, lärare och journalist anses ha sänkt deras status. Det är alltid mannen som är norm.
I Socialförsäkringsboken 2004, utgiven av Riksförsäkringsverket, framgår att män och kvinnor behandlas olika även av Försäkringskassan.
• Det läggs större kraft på att finna rehabiliteringsåtgärder för män än för kvinnor.
• Utbudet av åtgärder är större för män än för kvinnor.
• Kvinnor och män lämnar egna förslag på rehabilitering i lika hög grad, men kvinnor får sämre gehör för sina förslag.
• Kvinnor som ställer krav riskerar att betraktas som besvärliga och påstridiga, medan mäns krav anses som rättmätiga och bör tillgodoses.
Exempel på människors olika inställning till ämnet och slutsats:
Det är viktigt att förstå att kvinnors inställningar i jämställdhetsfrågan är strategier för att överleva, eller för att ta sig fram i den mansdominerade verkligheten.
Lycka till!
By the way, så här såg debatten ut 1984. Inte helt olik den 2009. Hur kommer den se ut i år? TITTA!
Ett axplock på vad texten tar upp:
Förtydligande av härskartekniker som t.ex "Dubbel bestraffning" vilket både män och kvinnor utsetts för samt exempel bekräftartekniker som utrotar dem:
Dubbelbestraffning innebär att oavsett hur du gör är det fel. Kvinnor uppmanas ofta att säga ifrån; det är deras eget fel att de inte hörs, men när de väl säger ifrån får de istället höra att de är bråkiga, okvinnliga, har mens eller andra nedsättande kommentarer. Att bli straffad oavsett hur man än gör, kan leda till att man lägger ner all tid och energi på att försöka »göra rätt«. Det betyder att man låter andra människor tala om och bestämma hur man är. Man blir maktlös.
Exempel på klassiska fördomar som talar mot ett aktivt jämställdhetsarbete och hur man kan bemöta dem:
"Jämställdhetssnacket är passé" eller "Jämställdhet, det var ju nåt som var modernt på typ 70-talet, det är ju inte aktuellt nu« eller »Jamen det här med jämställdhet, det är ju nåt som sker naturligt nu för tiden". Då kan man säga som Gertrud Åström, utredare: "Inget är onaturligare än jämställdhet, för det har aldrig funnits..!"
Exempel på fakta:
Forskarnas slutsats är att det inte finns någon könssegregering när det gäller män. De behöver inte kämpa för att ta sig in på kvinnoområden. När män söker sig till ett kvinnligt yrke anses det höja yrkets status, medan kvinnornas inmarsch inom traditionellt manliga yrken som läkare, lärare och journalist anses ha sänkt deras status. Det är alltid mannen som är norm.
I Socialförsäkringsboken 2004, utgiven av Riksförsäkringsverket, framgår att män och kvinnor behandlas olika även av Försäkringskassan.
• Det läggs större kraft på att finna rehabiliteringsåtgärder för män än för kvinnor.
• Utbudet av åtgärder är större för män än för kvinnor.
• Kvinnor och män lämnar egna förslag på rehabilitering i lika hög grad, men kvinnor får sämre gehör för sina förslag.
• Kvinnor som ställer krav riskerar att betraktas som besvärliga och påstridiga, medan mäns krav anses som rättmätiga och bör tillgodoses.
Exempel på människors olika inställning till ämnet och slutsats:
Det är viktigt att förstå att kvinnors inställningar i jämställdhetsfrågan är strategier för att överleva, eller för att ta sig fram i den mansdominerade verkligheten.
Lycka till!
By the way, så här såg debatten ut 1984. Inte helt olik den 2009. Hur kommer den se ut i år? TITTA!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
