Stödgrupper behövs för föräldrar till döttrar

Det här är ett bra exempel på vad jag menar med att det är svårt att vara förälder till en tjej. Det är första gången jag hör någon annan än mig själv säga att det är jobbigt/synd/tråkigt att vara förälder till en flicka. Varför är det jobbigt? Jo, det ska jag berätta! Det är jobbigt p.g.a. det  Magnus Betnér också understryker. Nämligen människors sätt att bemöta flickor och pojkar totalt jävla olika! Och så bristen på förebilder!! Föräldrar till flickor har ett mycket större jobb med att uppfostra deras barn till individer med självkänsla än vad föräldrar till pojkar har. Lämnar en förälder till en pojke sitt barn på dagis kan den räkna med att minst hälften av sångerna på sångsamlingen handlar om pojkar. Som förälder till en flicka kan vi inte räkna med det. Inte ens i närheten. Och det är bara ett av många exempel där föräldrar till tjejer MÅSTE jobba, ligga på, pressa fram förändring -för att deras älskade, minst lika värdefulla, barn ska förstå att det finns en självklar plats även för dem i en grupp bestående av både pojkar och flickor, i förlängningen vårt samhälle. Föräldrar till killar och alla andra människor utgår jag från vill hjälpa till eftersom allas avkommor skulle tjäna på en förändring. Stödgrupper för föräldrar till tjejer behövs! För det är inte bara roligt. Vi har ett allvarligt problem att bemöta.

Bråksnippa!

Idag sa Selda något väldigt bra. Hon sa Bråksnippa om sig själv när hon insåg att vi började tröttna på hennes tjatande. Bråksnippa! Jag blev så stolt och imponerad. Bråksnippa är ett fullgott alternativ till Bråkstake!

Bråkstake har 47900 träffar på Google, Bråksnippa har noll. Sprid ordet!

YONI på radio!

Nu har det gått två veckor sedan YONI och det känns som en evighet sedan. Men nu är YONI förevigad. YONI är med på radio!
Lyssna här! 

Jag tror på ammande män!

Jag undrar om jag någonsin kommer vänja mig vid att jag då och då hör kvinnor säga att de inte är feminister. För mig finns det inga mer korkade människor än dem. En av dem heter Maria Abrahamsson.

Jag har precis tittat på Debatt från den 8 september. Det handlade om "Mjölkmannen" Ragnar Bengtssons försök till att amma sitt barn. Det var jättebra. Eller debatten kanske inte var så bra. Alla pratar men ingen blir klokare. Men jag tycker det är ett intressant ämne. Jag hoppas verkligen att han får igång mjölkproduktionen snart. Det är inte första gången jag hör om det dock. Det var en snubbe som höll på med det här för några år sedan, när jag ammade Selda, men jag vet inte hur det gick för honom? Jag hoppas det funkar det här gången, med den här mannen.

-"Det är vackert att se en mamma som ammar sitt första barn." Skulle det vara ett debattinlägg? Personligen skulle jag inte ha något problem alls med att Magnus skulle amma vårt barn om vi fick ett. Det skulle vara skönt. Det finns så mycket annat man kan göra med spädbarn för att vara nära dem och ta hand om dem. SÅ jag skulle utan problem ställa hans bröst till vårt barns förfogande och så skulle jag kunna assistera med att hämta amningskudde och kanske koka te. Jag tror inte att jag skulle vara mindre attraherad av Magnus om han skulle amma vårt gemensamma barn. Tvärt om.

Småbarnspappan Erik Hörstadius var med på Debatt. Han var så kockobäng att man undrar hur det ens är möjligt att män har lyckats förtrycka kvinnor genom alla dessa år. Fast det är klart, han avbröt och pratade högt och det är väl också en välanvänd strategi för att uppnå makt? Han menade att det är så stora biologiska skillnader på män och kvinnor och att dessa gör att kvinnor är mer förberedda att sitta stilla och amma barn. Att det alltså är lättare för en kvinna att sitta stilla? WTF?! Det är väl högst personligt? Jag hade inga problem med att amma när jag fick barn, men mina hormoner borde ju verkligen ha gjort det möjligt för mig att byta Seldas blöjor, men icke. Det fick hennes far göra för jag tyckte det var skitäckligt. Det kan ju ha med att göra att han har tre småsyskon och sett bajs förut, medan Selda var mer eller mindre den första bebisen jag sett. Hormoner eller vana? Maria Abrahamsson var inne på att ammande män var fel väg att gå för att uppnå jämställdhet. Jag tycker inte heller att jämställdhet uppnås med att män kan amma, precis som att jämställdhet inte automatiskt uppnås genom att pappor tar halva föräldraledigheten och att pappor hämtar på dagis lika mycket. Det handlar om så otroligt mycket mer. Men för det tycker jag inte att det skadar att män ammar. Allt som människor bidrar med är bra. Hon sa också att om hon varit feminist skulle hon tänka att: "Ska männen ta över det området också?!" Hade hon varit feminist hade hon inte tänkt så, enligt mig. Då hade hon gärna delat det också. En och annan av Debatts gäster uttryckte att män och kvinnor inte ska göra samma saker, att det finns andra sätt att nå jämlikhet. Jag tycker att det bästa vore om individen själv fick bestämma det. Det känns taskigt att bara för att man är kvinna förväntas man kunna och vilja amma och att mannen inte bör försöka för att han då suddar ut könsroller och tabun.

Som sagt, jag hoppas verkligen Mjölkmannen får igång det här nu. Följ pumpandet!